.

En sak jag inte fattar; Varför går man alltid tillbaka?
Alla tjejer har gjort det. Säkert killar också, men jag tror det är vanligast bland tjejer.
Om man är kär i nån, på g, lr till och med tillsammans och så blir man dissad eller dumpad. Man gråter och undrar vad man själv gjort fel och när man är klar med alla tankar på vad man själv gjort fel blir man förbannad och undrar vad den där killen har för fel. "Varför skulle han inte vilja ha mig? Jag är något bland det bästa han kan få!" Sådana tankar är bra, det är inte ens eget fel. Om killen beter sig som han gör är han inte mogen för ett förhållande och inte värd dig.
Men det är det som kommer efter girlpower-tankarna som formar min panna till djupa veck. När man kommit över ilskan saknar man alla stunder och man kanske tar kontakt igen. Så fel! Även om det är han som tar kontakt så är det fel. Man måste lämna det för att kunna må bättre, även om det tar lång tid. Att sedan gå in i ett förhållande med samma person igen, det är då man måst börja fråga sig själv om man är riktigt klok och kolla hur det är med självförtoendet och självkänslan.
Så om det händer, försök att lämna allt bakom dig, det gynnar ingen och defintivt, absolut, verkligen inte DIG!

/GirlPowerhälsningar från Loow, you know.